Möt en konsult

al_c

Anders Larsson berättar om sitt jobb och hur det är att arbeta på EPM Data.

Vad innebär det att vara konsult?
Att jobba som konsult innebär att man får ta ett stort ansvar själv för planering och uppföljning av jobben. Man får vara ganska flexibel för att snabbt kunna ställa om sig om någonting oförutsett händer.Eftersom man ofta jobbar hos många olika kunder måste man kunna hålla reda på detaljer om specifika servrar och även snabbt kunna få en överblick över nya nätverk för snabba insatser.

Vad är den största utmaningen med ditt jobb och vad är roligast?
Den största utmaningen är att hålla alla bollar i luften. Det roligaste är uppskattningen man får för väl genomförda jobb. Både av kunder och internt från EPM.

Hur ser en vanlig dag ut för dig?
Det finns inga ”Vanliga” dagar. Oftast har jag lagt upp ett schema för vad jag ska göra under dagen men detta brukar ändras både en och två gånger allt eftersom dagen går. Det brukar bli ett par besök ute hos kunder och om tid finns, någon stund inne på kontoret för rapportering och uppföljning av gamla ärenden.

Vilka är dina främsta kompetensområden?
Eftersom jag fortfarande är i början av min karriär så har jag bara precis börjat specialisera mig inom vissa områden. Applikationer till mobila enheter är något jag pysslar med en del och nu har jag börjat titta djupare på terminalserverlösningar i kombination med applikationsvirtualisering.

Du har jobbat på EPM i 6 månader. Vad gjorde du innan du började här?
Jag kommer nästan direkt från skolan. Jag läste nätverk och säkerhet på KTH, en ganska bred högskoleingenjörsutbildning med inriktning mot nätverkssäkerhet.

Vad är ditt roligaste minne från EPM?
Det måste nog vara min första dag. Jag väntade mig en lite lugnare introduktion och lite tid att komma tillrätta men jag fick sätta igång och börja med ärenden nästan direkt. Man var ju inte så kaxig då men i efterhand var det nog den bästa introduktion jag kunde få.  Jag fick ju lära mig nya saker och börja lära känna kunderna redan första dagen. Och jag hade ju alltid någon att fråga om det var något jag inte kunde.